Blogg

Svinkallt - men snart vänder det...

Ibland är längtan till varmare breddgrader större än vanligt och efter att ha genomlidit helgens småklubbsfotboll – ja, då känns det skönt att Algarve på den portugisiska sydkusten väntar på Valborgsmässoafton och en vecka framåt. Huvudsaken är inte att byta ut Kämpingebukten mot Atlanten och utanför Gibraltarklacken är det normalt heller inte så varmt i vattnet åtminstone vid den här tiden på året. Det är den ljumma luften man längtar mest till.

Nej, småklubbsbevakningen kommer heller inte att bli särskilt lidande och i dataåldern går det ju att göra det mesta från bortaplan – om ändå inte att besöka våra småklubbsarenor, så klart. I helgen låg tyngdpunkten på division tre och först klarades IFK–Markaryd av och det var på väg att bli till en premiärseger för IFK. Rättvisa skipades väl ändå, när Markaryd till sist lyckades kvittera till 1–1. Två spelare var bäst på planen och allra bäst var TFF-lånet till IFK-målvakt, Carl Wachtmeister. Näst bäst var Jim Andersson – gänglig anfallare i Markaryd och om nu inte Lasse Larsson redan har koll på denne blondkalufsade yngling, så kommer tipset här: Jim skulle nog kunna utvecklas till en allsvensk spelare under Toms & Alfs ledning!

Senare på lördagseftermiddagen gällde Pelister–Nosaby på Ymorvallen och även om det säkert var fyra-fem gånger så många åskådare där som på Vångavallen, så kändes det inte varmare där och spelet värmde ungefär lika lite. En Trelleborgspoäng även där dock och man tror fortfarande inte riktigt att det är sant – MF Pelister i division tre!

BK Skansen–BK Vången i fredags var minst lika kylslaget som lördagens upplevelser och även om stämningen och inramningen värmde på den underbara nya arenan i Malmö under Skånederbyt under söndagen – ja, lika envist kallt var det väl även där. Det gäller dock bara pressläktaren och oavsett vilken arena i Sveriges avlånga land man besöker, så är just pressläktaren det allra skuggigaste och kallaste stället att sitta på. På Vångavallens pressläktare under TFF-matcher är det för tillfället extra kallt och det har att göra med den miserabla servicen. Fem minuter efter avspark i matchen mot Gais fanns inget kaffe kvar i termosarna – och inget fylldes heller på under resten av matchen och ska sanningen fram, så behövs det definitivt kaffe till de torra vetelängder som normalt serveras…

Inga jämförelser i övrigt men skillnaden mot MFF-servicen är direkt knockande och där bjuds man på både kaffe, vatten, baguetter och kakor men så lirar väl kanske Di Blåe i en annan division – när det gäller pengapungen.

”Småklubbsfotboll – när fotbollen é som allra störst.”

//sigge