Blogg

En vargavinter att minnas

Oavsett allt snack om varmare tider – ja, då blir det ju bara kallare och kallare och när var det väl senast så här kallt? Nästan över hela landet!
När man på väderleken häromdagen basunerade ut tippade -37 grader i trakterna kring Dalälven i norra Dalarna och samtidigt fick höra att i samma byar fanns rädslan för både björn och varg inpå dagisknutarna – ja, då tyckte jag extra synd om dalmasarna i fråga.

Det är nämligen i samma byar man inte kan gå ut under i princip hela sommaren och då är det myggen som terroriserar befolkningen. Vore det inte idé att skjuta av myggen i stället för vargarna, eller…?

Skämt åsido och jag tycker uppriktigt synd om de människor som ständigt drabbas men egentligen fattar jag inte hur man kan bo i dessa utsatta trakter. Själv blir jag aldrig myggstucken men mina nära och kära har problem och hur de överhuvud taget skulle klara sig i Dalarna en julikväll – nej, det vågar jag inte ens tänka på.

Har försökt följa debatten om just avskjutningen av våra vargar och det finns ett och annat man direkt reagerar på. Är det till exempel bara jag som förstått att alla macho-jägare måste ha legat startklara med bössan i princip under kudden för på mindre än en hel dag sköts hela den aktuella vargstammen av – och fler vargar där till.

Mycket har hänt på småklubbsfronten sedan senast och mer kommer säkert att hända, innan det är dags för seriespel igen. I veckan som kommer har i princip alla ”våra” småklubbar kommit igång med träningen och då känns det också lite mer på riktigt att ljusare tider ändå är i antågande.

Tillbringade några timmar i Klågerup under söndagen för att bevaka Söderslättsmästerskapen i brottning och precis som jag skriver i en brottningskrönika på annan plats;

* Brottningen brottas med STORA problem!

I Klågerup ställde ynka 55 brottare upp och av dessa var endast 25 seniorer. Ser man dessutom till att två av dessa egentligen var att räkna till veteraner – ja, då förvärras oron.
Jag tycker heller inte att varken Ari Hälinen eller Jonas Hahne – som det handlade om – är riktigt rädda om sina kroppar. Här kommer man – utan att jag visserligen vet den exakta träningsmängden – som två ganska slitna 60-talister – för att möta hälften så gamla brottare.

Jonas drabbades i matchen mot hälften så gamle Johan Vuris av yrsel och många i hallen befarade det värsta men vid samtal med Jonas under söndagskvällen – ja, då kunde han ge lugnande besked:
– Läkarna tror det handlade om ett sockerfall eller något liknande.

Trodde att Hököpingebrottaren, Peter Hallanders tragiska bortgång för bara knappa två månader sedan skulle ha dämpat ivern hos dessa macho-brottare. Jag är verkligen inte mycket för åldersgränser i olika sammanhang och alla tycker vi väl att det också är lite typiskt svenskt – att hänga upp sig på åldern.

I brottning är det dock annorlunda – tycker jag och där tycker jag också man borde infört en åldersgräns på låt oss säga 40 år. Till och med då skulle man få ställa upp i öppna tävlingar men efter det skulle veteraner endast få brottas mot – just veteraner eller alltså brottare i ungefär samma ålder. Då skulle riskerna minimeras, när det gäller katastrofala följder.

”Småklubbsfoboll – när fotbollen é som allra störst!”

//sigge