Blogg

En riktig knock out på Havsvallen

Västkusten en sommarvecka som den som gått – nej, en semestervecka hemma i Sverige kan nog inte bli mycket bättre än så. Gud, vad vackert ett sommarfagert Sverige är och speciellt på de breddgrader vi rört oss kring just senaste veckan. Att sitta och titta ut över ett klipprikt Bohuslän en sommarkväll – ja, det är bara så vackert!

Vi tar det väl från början och inledningen skedde i Götet och givetvis på Avenyn. En sittning på Lilla London där mitt i vimlet var en lagom skön inledning på västkustveckan. När tjejerna var mindre eller till och med små åkte vi varje sommar till Göteborg för ett besök på Liseberg och av någon anledning kolliderade alltid våra besök med Gothia Cup-fotbollen. Det innebar alltid köer överallt och även om Liseberg ratades denna ”vuxengång”, så gällde Partille Cup i handboll nu. Med nästan samma köer ”överallt”…

Nästa morgon var vi på väg igen och nästa anhalt var bestämt till Marstrand men ärligt talat och oavsett hur insatt i sportvärlden man nu är – vi hade ingen vetskap om att det handlade om Match Race ingående i World Sailing Tour just de dagar vi valt ut.

Nu blev det till dubbel bingo och övernattningen blev till en riktig höjdare på Carlstens fästning – som till vissa delar är iordningsställd som ett pensionat. Renoverat och fräscht och det var en mäktig känsla att ligga där bakom ett par meter tjocka väggar och fundera över alla de dagsverken som fångar lagt ned på att bara bygga fästningen från grunden. Det tog över två hundra år och fästningen var inte helt färdig förrän i början av 1800-talet.

En av fångarna som satt där dömd till livstid var ”Lasse Maja” och han benådades till sist av kungen på grund av två kvaliteter: dels hans kokkonster och dels hans berättarkonster. Lasse-Maja kom av att han, Lars Molin, iklädde sig damkläder under sina stöldturnéer och benådningen beordrades av anfadern till dagens kung; Jean Baptiste Bernadotte, eller Karl XIV Johan som det ju senare blev.

För att hitta de bästa och de mest öde klipporna drog vi iväg långt ut från Marstrands centrum och si det var rena klippet. Det visade sig nämligen, att precis där vi låg – ja, det var också precis där utanför som banan för årets Match Race låg och vi satt alltså närmast på parkett!

Oavsett ganska bristande seglarkunskaper var det mäktigt att följa dessa helproffs till seglargäng i varje båt och match race innebär att två båtar tävlar mot varandra och banan är inte speciellt lång utan varje segling kunde väl ta så där en tio minuter – en kvart och bäst av tre segrar gällde för att gå vidare till nästa omgång. Ibland vart det riktigt tajt och ibland blev det också en och annan småkrock och som krävde att domaren visade grönvit flagg som är samma som gult kort på fotbollsplanen.

Efter natten på fästningen bar det vidare norrut och Smögen/Kungshamn var huvudmålet för semestern. Ett litet pittoreskt hotell var bokat via nätet men inte kunde vi ana att Hotell Fisketången hade det kanonläge som nu gällde. Precis vid havet längst ut mot badklipporna till i Kungshamn och där bodde vi resten av veckan.

Ja, en resa längs Bohuskusten hanns med och alla fiskelägena längs kusten är egentligen lika underbart vackra och på rad ligger Hunnebostrand, Bovallstrand, Hamburgsund, Fjällbacka och Grebbestad. Fjällbacka är speciellt och det har egentligen inget med Camilla Läckberg att göra. Smögen med havskräftor var också givet på förhand och havskräftor avslutade även hela resan och de intogs sent om kvällen utanför hotellet på bryggan – med en fiskebåt, märkt LL325, som närmaste ”granne” och där LL står för Lysekil.

Var kom då småklubbsfotbollen in denna gång? Jo, på ljuvliga Havsvallen mitt i Smögen – där åkte hemmagrabbarna i SIF på världens smäll och det handlar där om division fyra Bohuslän-Dalsland. Efter att ha besegrat jumbon Håfreström med klara 6–2 och följt upp med 2–2 mot topplaget IFK Uddevalla hemma gällde mötet med Strömstad också hemma. Strömstad är ett annat topplag – i en serie som leds överlägset av Ed – men det började bra för Smögen. Ledning i pausen med 2–0 och senare 3–1, där 22-årige Alexander Hassellöv var en riktigt duktig småklubbsspelare. Två mål och en assist och ständigt ett orosmoln för bortaförsvaret men vad hjälpte väl det?

”Vi skänkte bort poängen!” lät det efteråt och då hade Strömstad vänt till 3–4 och allt hände med blixtens hastighet, där avgörandet föll med endast fyra minuter kvar. Det var också ett ganska moluket hemmalag klätt i gulsvart som lommade av planen. Fyra från slutet och med tre poäng före Grebbestad – ja, det kommer att bli en tuff höst för grabbarna med ljuvliga Havsvallen som hemmaplan och plötsligt har man en ny småklubb att följa…

”Småklubbsfotboll – när fotbollen é som allra störst!”

//sigge